NOTIS FÖRLAG

Svarta ankungen är ett granskande reportage om en växande svensk industri i ett internationellt handelshjul, berättelsen om en blänkande metall som aldrig faller i värde. Men det är även en analys av guldets plats i människans historia och dess förödande politiska och ekonomiska inverkan i tredje världen; i konflikthärjade länder som Eritrea, Colombia och Salomonöarna.

Text: Klas Lundström
Inledning – "Finns det guld i Sverige?"

Guld. När jag tänker på den glimrande metallen ser jag Rumäniens förre envåldshärskare Nicolae Ceausescus badrum framför mig; allt i smitt guld, inklusive vattenkranen. Utanför diktatorns hem levde folk i svält medan karln själv bokstavligen vaknade, somnade, levde bland guld. Vad är guld förutom den yttersta kärleksförklaringen eller en av många komponenter i framstöpningen av teknologiska produkter som det moderna samhället gjort sig beroende av?
Det första som slog mig när jag på allvar började gräva kring den svenska guldfebern i södra Lappland var reaktionen hos många avvaktande förvåning:
– Guld i Sverige? Var någonstans?
Intill en slags obekvämhet, ett motstånd till samarbete som förenade samtliga inblandade parter: guldbolag, lokalpolitiker, miljöorganisationer:
– Varför vill du veta mer om svensk gulddrift?
Den rent ut sagt märkliga frågan blev bränslet som drev mig genom hela arbetsprocessen. Det enda svar jag egentligen kan ge på frågan är en motfråga: Varför inte?
Det ska sägas redan nu, och tål att upprepas, att gruvbolaget Dragon Minings huvudkontor i Perth, Australien, över huvud taget inte bemödat sig att besvara de obekväma frågorna. Ett lock på kan ofta generera i konspirationstankar för de som gillar den varianten, eller som i fallet för undertecknad: en orubblig nyfikenhet att gräva vidare.
Idén med det här reportaget är att ta läsaren med till hjärtat av den svenska guldbonanzan, till Sveriges största guldgruva – Svartliden i södra Lappland. Därefter tar en historisk färd bak i tiden vid, till de första guldspåren i det antika Egypten, vidare via utnyttjade guldarbetares ständiga migration i jakt efter en dräglig tillvaro till dagens vacklande marknadsekonomi som lutar sig mot guldet som myntfot.
Vi börjar i 2000-talets lappländska guldrusch och färdas därefter vidare in i hjärtat av Svartlidengruvans epicentrum och visioner för att stranda i tre fallstudier av guldbolagens mentalitet och demokratiskt tveksamma guldexpansioner i tredje världen – Eritrea, Colombia och Salomonöarna – där den gemensamma nämnaren är prioriteringen av storpolitisk fåfänga och världsekonomisk dominans framför en hållbar miljö och mänskliga rättigheter.
De avslutande kapitlen hanterar guldindustrin ur ett analyserande och historiskt perspektiv. Den något omvända kronologiska ordningen syftar till att lämna läsaren vid guldindustrins början för tretusen år sedan, medveten om vart den har lett världen och 2000-talets norra Sverige.
I den rådande finanskrisens spår har guldet blivit ett allt mer attraktivt och tillförlitligt investeringsobjekt för privatsparare. Guldet har en självklar plats i människans historia, tillvaro och strävan, men intressantare än att beskriva själva borrningen efter tungmetallen har psykologin bakom densamma varit. Därför finner läsaren en del tankespår som hellre än att förklara ämnar så ett frö av personlig reflektion och uppmuntran till närmare betraktelse.
Vid närmare granskning har guldets psykologi större inverkan över vår tillvaro än vi kanske vill eller kan föreställa oss. Guld är en statussymbol ingen kan undvika. Överallt påminns vi om guldets förträfflighet – som det närmaste solglans, lycka och framgång vi kan komma. Den största kärleksförklaringen är för många en guldring, goda människor har ”hjärtan av guld.” Förstår vi egentligen guldets psykologiska inverkan över vår tillvaro, över våra politiska system, över våra drömmar?
”Svarta ankungen” är ett granskande reportage om en växande och gynnsam svensk industri i ett internationellt handelshjul, en blänkande metall som aldrig faller ur värde, utan som i finanskrisens spår blivit ett allt attraktivare investeringsobjekt. Men samtidigt en utveckling som somliga liknar med något oönskat – som en ”svart ankunge”.

Klas Lundström
Stockholm, 2009